Lost
Jag har mått lite dåligt, fysiskt, ett tag. Mått illa och haft superont i magen. Min pojke tycker att jag ska kolla upp om jag är med barn, men jag tror inte det är någon fara. Men idag när jag fick så där superont att jag var tvungen att vika ihop mig själv och bara andas, så tänkte jag; vänta lite nu, så här har jag haft det innan, jag känner igen den här smärtan! Jag hade ont på samma sätt i våras när jag hade magkatarr på grund av stress. Jaja, det är bara att försöka stressa ner och hoppas på att det går över.
I vilket fall som helst så är inte motivationen riktigt på topp, men jag ska använda veckan till att plannera en detoxvecka för att få en ny start med nya tag. Och då hoppas jag att motivationen kommer tillbaks!
Idag bar det av till simhallen, imorgon blir det ridning och på onsdag blir det simhallen igen. Hejaheja! Det blir dock inga morgonpromenader, det är alldeles för kallt, halt och grått för det.
Idag i simhallen såg jag en perfekt smal tjej med superstora silikonbröst. (Hennes kropp såg typ ut som kissies) Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, jag kan inte bestämma mig. Det är liksom fult och tråkigt, men samtidigt perfekt och snyggt? Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, men om man kunde välja att bara ha stora bröst ibland, typ som med en hårförlängning, så hade jag nog inte bangat. Det är lite svårt det där, för vems skull sätter man in stora plastkuddar som egentligen bara är i vägen och tynger ner? Om man gör det för någon annans skull kanske man ändå gör det för sin egna, för att man gillar känslan av att någon annan gillar ens utseende. Men samtidigt är det ju inte ens egna utseende, utan det fejkade som kanske någon annan gillar? Eller är det ens eget utseende om man ändå betalar för det Hm.. ne det är lite svårt det där. Och jag tror nog att jag tänker för mycket.
Oj, nu blev det ett långt inlägg. Men jag kommer få min nya dator i vecka och då kommer jag att kunna uppdatera som vanligt igen. Håll ut tillsammans med mig tack!
Ha det fint <3
Hej igen
Tack
Jag har faktiskt inga planer på att börja räkna kalorier igen. Blir lätt bara stressad. Det känns mycket bättre att lyssna på kroppen istället. Det är ju det som är mitt mål, att kunna känna mig lagom mätt. Och det går faktiskt bra, jag har lyckats känna det flera gånger den senaste tiden. Innan kunde jag inte alls känna om jag var hungrig eller mätt, mina signaler var helt rubbade. Men nu börjar det hela fungera igen, tack och lov!
Vikt nu: 60,0kg (-0,4kg)
Totalt: -4,4kg
Kvar till mål: 6kg
Bmi: 20,0
God morgon
Men nu ska jag gå och väga mig och sen så blir det nog frukost.
Jag vill ju
Ursäkta mitt svammel, jag är lite understimulerad.
Uppgiven tjej
Och min kvällsvikt låg på 60,2kg. Jag fattar inte hur min kropp fungerar. Och ja, jag kontrollvägde flera gånger både på morgonen och på kvällen. Jag vägde mig också mitt på dagen och då vägde jag 60,7kg. Va? Och allt detta var på samma våg och jag var naken. Jag fattar inte hur min kropp fungerar? Okej att man ändrar vikt hela tiden, man är ju levande, mer eller mindre. Men det här känns väldigt konstigt..
Morgonvikt: 60,4kg
Dagsvikt: 60,7kg
Kvällsvikt: 60,2kg
Ska det va så?
Åh nej
Vikt nu: 60,4kg (+0,7kg)
Totalt: -4,0kg
Kvar till mål: 6,4kg
Bmi: 20,5
A och O
Första målet på dagen är en portion havregrynsgröt med bär (hallon eller blåbär).
Mellanmål är en frukt.
Middag två kokta ägg.
Tre mål mat att komma ihåg. Jag vill egentligen bara ha några klara regler att följa, annars kommer jag äta oregelbundet och bli förvirrad. Klarar inte riktigt av att tänka själv, inte på mat i alla fall.
Och förresten, när jag tänker på vad jag ätit i helgen får jag lite panik. All mat bara räknas upp i huvudet om och om igen, jag räknar kalorier, uppskattar och analyserar. Jag mår illa. Tack för mig vi hörs imorgon, då ska ni få min aktuella vikt!
Står inte ut
Varför har inte jag en sånhär mage? Varför är jag så oduglig?
Varför är jag så dålig på att göra det jag verkligen vill?
Varför uppnår inte jag mina mål?
Varför är jag fet?
Blä..
Macarons
Men jag känner mig lite nojig idag, har ätit mycket kolhydrater (bröd). Nästa vecka ska jag köra stenhårt.
Förresten härromnatten drömmde jag att jag var med barn. Det kändes jättekonstigt och var fortfarande konstigt när jag vaknade. Och min pojkvän hade också drömt om det. Dessutom glömde jag två p-piller för två veckor sen, och vi hade massa oskyddat sex. Ojoj.. men nejnej, jag tror inte det är någon fara. Det märker vi nog annars. Kändes bara konsigt och jag kan inte riktigt släppa det, vilka sammanträffanden alltså.
Det skulle bli bra
I alla fall, idag har jag fått i mig lite mer mat. Det känns både bra och inte alls bra. Men men.. jag antar att livet går vidare. Imorgon blir det jobb och sen kommer en ny vecka. Kommer väga mig på måndag för att se om jag har gått upp i helgen. Och nästa vecka ska jag även starta lite smått med träningen. Men ikväll ska jag ha myskväll med mig själv och kolla på film. Ha en trevlig helg!
Middag
Sitter framför datorn och föröker trycka i mig något som nog var tänkt att likna dagens middag. 30g fetaost, 60g oliver, och tjoheey vad det går bra. Not. Ingen idé att ens försöka med sallad. Men bättre att få i sig lite i alla fall, än ingen alls. För då kommer hetsätning, ångset och spy. Men det är så jäkla jobbig att äta när man inte är sugen på något och inte har någon aptit, men samtidigt känner jag att jag verkligen behöver något för jag håller på att frysa ihjäl här. Mina händer mäter nog i minusgrade nu, mina fingrar gör ont när jag skriver. Mina fötter och ben är blå. Min mage och rygg börjar ocks få den där konstanta frusenheten. Jag har blivit så dålig på att äta den senaste tiden, och det var faktiskt inte meningen att det skulle bli såhär. Jag vill kunna leva ett normalt liv. Men nu är det som det är. Vem försöker jag lura egentligen, jag äter inte nyttigt. Jag äter bara så lite som möjligt.
Fick idag reda på att jag kommer att vara ensam hemma ganska mycket de två kommande månaderna, och mina föräldrar undrade hur jag ville göra med maten. Om jag ville sköta allt själv. Ja det vill jag sa jag, och undrade sen i min tur om jag kommer att överleva utan att någon håller kolla på mig. Samtidigt känns det som om jag kommit till himmlen.
Nej, ursäkta mitt svammel. Det blir lätt så när man låst in sig själv en fredagskväll. Jag saknar min bästa vän, jag saknar min pojke.
Förresten, jag röstar för en bättre och mer pepp dag imorgon. Tack.
Gråt och depp
Allt känns meningslöst och jag vill bara sova tills förhoppningsvis något blir bra igen. Allt livsglädje bara sugs ut varje gång det känns så här och snart är det nog inget kvar. Bara ett tomt skal.
Har bara fått i mig två mål mat, och det var inte så stora porioner. Igår höll jag på att svimma när jag skulle sova. Det är en så märklig kännsla att svimma när man reda ligger ner, som att sommna jättesnabbt och vakna med ett ryck. Hände typ tre fyra gånger. Fick för mig att jag höll på att dö, men när jag vaknade i morse insåg jag att jag fortfarande var vid liv.
Vikten står i alla fall kvar på samma. Tack, för det är det enda positiva i mitt liv just nu.
Bye bye sötsug!
Idag tänkte jag på att jag inte har känt något sötsug på ett tag, visserligen åt jag lite godis i söndags. Men det blev liksom ingen hets då. Och nu när jag riktigt kände efter så kände jag att, nja jag är inte sugen på något sött det känns för sliskigt.
Men jag vet, man ska inte ropa hej innan.. man köpt grisen i säcken nånting? Nej nu blev det fel! (Kommer inte ihåg hur det är, men så är det iaf inte, haha! XD). Det är lätt hänt att det kommer ett bakslag, och så kommer den där känslan av att man skulle kunna äta rent socker med sked om det ska vara på det viset.
Jag hoppas i alla fall att jag kommer att ha det under lagom kontroll från och med nu!
Hur ska det gå
Jag tror förresten att jag har gjort något typ av moget framsteg. Jag har vid två tillfällen ätit ägg med äggulan, innan plockade jag alltid bort den. Men i morse var det tvungen att bli en liten kompromiss, jag åt två kokta ägg, en med gula och en utan. Det gör faktiskt så mycket för den där lagom mättnadskänslan om man får i sig lite nyttigt fett med maten. Jag har insett det nu, men två ägggulor till frukost kändes lite för mycket. Då började mitt huvud automatiskt räka kolarier och det kändes inte bra.
Till kvällsmat idag blev det en stor soyalatte light, det är så jäkla mättande med det!
Det håller i sig!
Min förkylning håller också på att bli bättre, men jag har så dåligt imunförsvar så det skulle inte förvåna mig om jag blev sjuk igen! Aptiten har nästan kommit tillbaks nu, fast jag kan inte äta så stora portioner. Min mage är inte van vid så mycket mat efter typ två veckors förkylning. Och det är ju på sätt och vis bra om man vill gå ner i vikt, vilket jag vill.
Vikt nu: 59,7kg (-0,2kg)
Totalt: -4,7kg
Kvar till mål: 5,7kg
Bmi: 20,2
Sluta fråga, jag kan själv!
Får panik varje gång jag får den förbannade frågan, försöker dock svara på den som om jag inte brydde mig särskillt mycket. Rycka lite på axlarna och räkna upp något trovärdigt. I själva verket vill jag bara skrika "Skit du i det, jag är vuxen, jag kan själv!" Så frustrerande när någon annan säger till mig att jag borde äta, det är ju jag som känner när jag är hungrig? Men jag har lärt mig hur jävla dumt det är att reagera så, som att avslöja sig själv.. visa att man bryr sig så jävla mycket egentligen.
Jag får panik av frågan även om jag har ätit och inte behöver dölja något. Jag hatar det. När jag mådde som sämst tänkte jag varje dag ut i förväg vad jag skulle svara, och om jag inte hade hunnit det så sa jag alltid köttfäsås och spagetthi. Haha, känner mig störd. Kom ihåg när jag vägrade äta, mina föräldrar blev så frustrerade att dom bara skrek på mig till slut. Varje dag, varje kväll. Nej jag vill inte tillbaks dit, det är nog därför jag blir så nervös när jag får den förbannade frågan.
Och förresten, jag har fortfarande ont vid höftbenen, har typ fått ett litet skavsår på ena sidan. Det är inte lätt det här alltså.
Träning, var är duuu!
Jag fick en pulsklocka i julklapp, så jag kommer kunna träna med mer kontroll och verkligen nå resultat, förhoppningsvis. Jag kommer även att införskaffa ett par tights att springa i så man känner sig sådär seriös. Jag har dock en tendens att träna så intensivt vissa perioder att jag tappar lusten ganska snabbt, jag måste alltså se till att jag inte gör det den här våren!
Lycka
Snart ska jag in till stan och träffa två fina vänner, vi hörs sen!
Vikt nu: 59,9kg (-0,2kg)
Totalt: -4,5kg
Kvar till mål: 5,9kg
Bmi: 20,5
Vägning
Jag har kommit fram till hur bra man mår av att äta nyttigt fett, dock i lagom mängder såklart! Nu när jag ändå inte kunnat äta så mycket mat, så har jag vågat äta lite mer av nötter, avokade och lax till exempel utan att känna mig äcklig. Och det bästa av allt, jag går ner i vikt samtidigt som jag är lagom mätt. Det tackar vi för! Jag kanske inte borde börja räkna igen? Det är ju inte direkt så att jag vill räkna kalorier resten av mitt liv. Jag kommer nog fortsätta såhär, att äta nyttigt när jag är hungrig och lyssna på kroppen. Och om det hela satannar av så kan jag börja räkna då istället. Det låter som en bra plan tycker jag!
Höftben ajaj
Men som sagt, man ska inte klaga! Förresten, idag har jag tagit en bild på hur det ser ut när jag har mina smaljeans på mig, så jag kan jämföra senare. Om jag lyckas kommer jag dela med mig av bilderna här i bloggen!
Aptitretande förkylning
Vilken efterhängsen förkylning jag har dragit på mig! Men man ska ju inte klaga.. Jag kan knappt äta någonting och blir mätt på litelite mat. Idag har jag ätit två mål mat, frukost och middag. Kommer inte kunna dra i mig något mer idag även om jag skulle vilja.
Det känns bra, jag vet att 2011 kommer att bli bra. Jag känner det på mig!
Igår pratade jag och min bästa vän E om att börja gymma. Det skulle sitta fint! Jag behöver verkligen träna upp min kropp. Hoppas att det blir så, att vi börjar med det. Då kan man ju peppa varandra!
Och jag längtar till våren, jag längtar faktiskt väldigt mycket.
Tönt
60,1kg (-0,1kg)
Totalt: -4,3kg
Det går bra nu
60,2kg (-0,6kg)
Totalt: -4,2kg
Smaljeans
Men det känns väldigt motiverande att ha ett så konkret mål, man ser ju direk när man lyckats! Ska visa före- och efterbild sen om jag lyckas, de ni!
Saknar min pojke, och jag hoppas verkligen att det kommer att bli bra igen. Inte för att det är dåligt mellan oss nu, utan för att jag hatar distansförhållanden. Vill bara skrika och sen lägga mig ner i sängen tills han kommer och pussar mig i nacken igen.. typ så känns det just nu. Och ja, jag vet, jag är barnslig.
Lista
Frukt
Grönsaker
Nötter
Ägg
Skaldjur
Fisk
Kyckling
Kalkon
Oliv- och rapsolja
Quinoa
Sötpotatis
Morötter
Nej:
Hel/halv -fabrikat
Socker
Vitt mjöl
Bröd
Pasta
Ris
Potatis
Ost (vanlig hård)
Majs
Rött kött
Torkad frukt
Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska göra med mjölkprodukter. Kan inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt med det.. Någon som har något förslag?
I alla fall, så här ser det ut nu. Lite detoxaktigt kanske, men detox är ju bara bra så jag antar att det kommer bli bra.
Me gustas tu.
Det kommer inte vara något väldigt speciellt, mer än att äta nyttigt och röra på mig. Dock så kommer mitt mål vara att gå ner i vikt, bli mer vältränad, få starkare kropp och samtidigt få i mig nyttigheter.
Jag har skrivit en liten lista på vad jag får äta och inte, och också vad jag får unna mig ibland. Och då menar jag verkligen bara ibland, inte varje vecka eller så! Och om varje sak som jag lägger till kommer jag "undersöka" och ta ställning till i vilket lista den ska vara. (Listan kommer i nästa inlägg!)
Steg ett är att så länge jag är förkyld kommer jag bara äta nyttigt efter listan, utan att träna och utan att räkna kalorier.
Steg två, efter förkylningen, kommer att bli att komma igång med räkningen så jag håller koll på hur mycket av det nyttiga jag får i mig.
Steg tre, när snön är borta och det är varmare, ska jag lägga till träning med promenad i början och mot våren blir det även jogging.
Mitt viktmål är samma som innan, och med samma datum.
Är väldigt pepp just nu, och jag hoppas att det håller i sig!
Jag tror det här kommer bli bra!


Start
60,8kg (-0,6kg)
Totalt: -3,6kg
Upp, upp, upp, ner!
Jag har sedan nyårsafton varit superförkyld, vilket har lett till att jag inte har kunnat äta så mycket. Det känns bra, man ska ju försöka se det positiva i allt. Nej, men det är klart att jag vill bli frisk så jag kan börja träna igen, men jag kommer nog lyckas gå ner julkilorna med hjälp av den här förkylningen. Kan knappt svälja mitt egna saliv! Har sååå ont i halsen.
Dessutom har jag 0% aptit för jag är helt nere, känner mig misslyckad och saknar min pojke och undrar hur det kommer bli för oss.
Men ett nytt år har börjar och jag är redo att ta tag i det. Jag röstar för ett bra år, år 2011.