Har nog mått bättre i mitt liv måste jag nog säga.. kommer ta en liten bloggpaus och reda ut mitt liv. Typ.

Såååå! Nu har jag varit i stallet och ridit en hopplektion. Gick faktiskt ganska bra, så jag är nöjd. Efter det träffade jag och min pojke en kompis, och så var vi ute i vårkvällen och sprang 3,2km. Heja oss, jag är sådär lagom trött i benen! Fy fan alltså!! Jaja, imorgon blir det box med bästa vännen E.
Jag vet inte varför, men jag känner mig superfet även om jag tränar.. jag borde kanske äta mindre. Jaja, nästa vecka ska jag till en dietist, jag får se vad hon har att säga..
Nu: God natt!

Min pojke kom till Sverige idag, och som jag har längtat! Vi har myst hela dagen och varit i stan. På kvällen åkte vi till gymmet och tränade oss svettiga. Jag är helt slut i kroppen, så strax ska jag krypa ner i sängen, under det varma täcket, där han redan ligger och sussar så sött!
Imorgon blir det löpträning och ridning, på onsdag är det box med bästa vännen E. Maten går inte alls ner, jag ka bara äta typ söta saker. Tacka vet jag proteinshake!
Förresten, idag ringde min sjukgymnast. Hon ville att jag ska börja gå hos en psykolog. Det första hon sa till mig i telefonen var "xxxxxxxx, du mår ju inte bra". Inom mig tänkte jag bara, tack för att någon har upptäckt det. Men samtidigt så hör jag mig själv svara "haha, neeej, eller aa det är nog sant, haha". Jag kan bara inte erkänna att jag mår dåligt, men samtidigt så orkar jag inte låtsas mer.. Men bara för att jag känner att jag mår ganska bra psykiskt nu, så känns det som att allt är bra och att jag aldrig haft några problem. Jag hoppas bara att jag kan få hjälp att bli av med all förbannad ångest och sömnproblem.

Jag piercade mig i tungan när jag var typ sexton, men tog ut den efter två år..tröttnade. Men för någon månad sen så tänkte jag att jag ville ha piercingen igen. Men samtidigt så tänkte jag att jag var för gammal för att pierca mig i tungan, det är ju ändå lite fjortis sådär.. Men när jag var på en fest för två veckor sen så pratade jag och några om det igen, och jag hade typ glömt att jag hade haft en i tungan, och jag piercade en kille i armen (på fyllan alltså) men det är en annan historia. Ganska dumt och roligt på samma gång. Men iaf i fredags så testade jag om jag kunde stoppa i mitt smycke i tungan, men jag var helt säker på att det inte skulle funka för jag har inte haft den i på två år. Men den gick igenom hur bra som helst! Det är ju helt stört, ska det va så? Jag har hört att tungan läker ihop jättesnabbt? Jaja, nog om detta.
Har ni några piercingar?

Jag har i naveln och tungan nu.. haha fan vad otippat!

Okej, när hände det här? Jag fattar ingenting! Jag åt ju typ bara kolhydrater, massa godis, igår. Men jag har sagt det innan och jag säger det igen, min kropp slutar aldrig att förvåna mig.. Jag har märkt att jag lättare går ner i vikt när jag inte tänker på mat eller kalorier, utan bara gör utan att tänka så mycket. Logiskt kanske. Men detta var ju ganska otippat och väldigt bra på samma gång.

Vikt nu: 59,4kg (-0,9kg)
Totalt: -5,0kg
Kvar till mål: 5,4kg
Bmi: 20,3

Helgen har varit jävligt kul, party och vin. Say no more! Nej men förfest i en kompis sex/erotik butik i stan, vidare till krogen och fredagens efterfest förvandlades till förfest och sen fortsatte vi på lördag, jag och bästa vännen E snurrar alltid bort oss när vi är ute, fast på ett bra sätt alltså! Haha jag har alltid så kul med henne.
Jag fattar inte hur man kan äta mat när man är full eller är bakis, jag mår bara superilla av det. Därför har det blivit minimalt med mat i helgen, och maxat med alkohol. Fan vad mogen jag är!
Hoppas er helg har varit fin och att ni är pepp inför en ny vecka! <3

Idag har inte varit en bra dag, ont i kroppen och ont i själen. Lite i alla fall. Jag är så jävla rastlös samtidigt som det känns som att jag inte får något gjort, samtidigt som jag har fixat massa saker idag. Snar tblir det träning och jag är redo att köra slut på kroppen, ta ut lite galna känslor och bara köra på!
Igår pratade jag och bästa vännen E om att vi borde åka utomlands på en partyresa. Jag är så jäkla sugen på det, vill ha sommar och party nununu!
Imorgon blir det jobb och party, på lördag återhämtning och söndag mer jobb. Kommer förmodligen bli dålig uppdatering här, men ha en härlig och kul helg!

Alltså det måste vara något fel på min jävla äckelkropp! Jag har typ gått upp 1000kg på ett dygn? Nej, men nästan.. jag vill inte vara med mer :(
Det var precis såhär förra våren när jag började träna, jag gick bara upp i vikt och när jag slutade träna gick jag ner i vikt igen.. Och då sa alla att det var för att man blir mer hungrig av att träna så man äter mer mat då. Jävla idioter, jag väger och räknar med varenda lite kalori som jag stoppar i munnen. Jag vet att jag inte åta över 1200kcal. Vad är det som är fel på mig?!? Jag får panik. Vill bara lägga mig ner och inte gå upp igen.. Fan.

Idag vaknade jag tidigt, och det är strålande sol utanför fönstret. Jag vill ut och springa men är helt slut i kroppen. Får nog bli lite frulle först isf!
Ska kolla vågen nu också, det känns nämligen inte alls som att jag hår gått ner något alls över huvudtaget.. Känns som att jag bara har gått upp i vikt när jag tränar..

Nu har jag kommit hem från ett riktigt tungt box-pass. Fy fan alltså! Men jag klagar inte.. hehe. Jag tycker det är så vansinnigt gött att träna. Undra hur långt man kan pusha sig själv liksom? Vaknade i morse med extrem träningsvärk i magen och ryggen, samt i låren. Nu kommer mina arma och axlar att vara döda ett tag känner jag, haha! Och imorgon ska jag på ett nytt pass, bodycombat. Spännande!
Och maten går bra, tänker inte så mycket på det. Har fortfarande noll aptit. Men jag kämpar på med frukt, grönsaker och protein typ.. Och på fredag blir det fan vin och drinkar, det ska jag unna mig själv!

Det har hänt igen. Helt plötsligt har jag fått massa kommentarer som jag inte alls har kunnat se innan. Jag är alltså inte ovanligt dryg, det är blogg.se som buggar. Sorry! Ska försöka svara lite här och där..

Fy fan min muskler är helt stel och gör ont, men det är ju bara bra så jag klagar inte.. Mina föräldrar har fått för sig att jag har blivit en träningsnarkoman? Dom bara: "Åh nej ska du träna nu igen, du kommer slita ut dig och må dåligt!" Fy fan vad trött jag blir. Så nu måste jag börja ljuga om hur ofta jag tränar för att dom inte ska misstänka något. Kul. Not. Det är ju tvärt om, jag mår bättre än på länge sen jag började träna.
Inatt drömde jag att jag åt tårta, hade världens ångest när jag vaknade och bara NEJ jag vill inte! Haha jag känner mig störd.

Känner mig lagom nördig, men vad fan det var fint väder och jag är vansinnigt rastlös. Joggade och powerwalkade i en mil.. tog typ två timmar tror jag. Det var gött! Dock är mina benmuskler lagom trötta nu, hehe men så ska det va! Ikväll blir det även ridning och kvällspromenad med två kompisar i stan. Trevligt!

Jag känner mig typ som en maskin, kan inte sluta att träna och röra på mig.
Men det är bara bra antar jag!

Fy fan alltså, detta är helt sjukt!! Kunde inte somna igår, men lyckades tillslut vid typ fyra. Och jag kunde inte äta något igår, så jag visste att jag hade ätit för lite när jag gick och la mig. Men jag var verkligen inte hungrig! Dessutom hade jag tränat två gånger, löpning och gym. Men när jag vaknade nu på morgonen så kännde jag mig typ bakis, mådde illa, var yr och hade världens huvudvärk. Kunde inte gå upp ur sängen för det kändes som att jag skulle svimma. Men samtidigt fattade jag att jag behövde någon form av näring. Hatar när det blir så, kändes som att jag bara skulle ramla ner för trappan till köket. Kul om man svimmar när man är ensam hemma, vad fan händer då?
I alla fall, nu har jag kämpat i mig en proteinshake och jag föröker även få i mig ett äpple.. det går lite sådär. Alltså mina mediciner är ju helt galna, hur ska jag kunna äta ordentligt? Jag blir ju mätt innan jag hinner bli hungrig.

Börjar må lite bättre, och det är strålande sol ute. Så det blir snart en löparrunda, kommer säkert må bättre av frisk luft.

Fan vad bra det gick att gymma! Så mycket bättre än när jag inte åt några kolhydrater alls! Ska aldrig göra om det, lågkolhydratdiet i all ära, men man måste ändå få i sig några.. Jaja, man blir vis av erfarenheter, typ. Jag vill ah helg och vin nu typ. Varför ska är det så, att jg helt plötsligt hr fått värdens sug efter vin? Haha.. jaja så kan det gå alltså.
Jag är så jävla rastlös och sömnlös som man kan bli. Var förresten hos en kurator idag och pratade om ångest/sömnsvårigheter med mera. Hoppas att detta löser sig snart! Och förresten igen jag tror jag har hittat mig själv, igen, typ vem jag är, vad min persolighet är. Det känns fiiint och jag är på topp!

Okej, jag var tvungen att kolla vad vågen vill visa för mig. Jag kunde bara inte hålla mig! Men helt ok, nu har jag varit här fram och tillbaks flera gånger, snälla tag mig vidare! Tack. Och jag blir bara mer laddad ju mer vår det blir utanför fönstret.. Nu är jag fan pepp igen!

Det är så rörigt i mitt liv just nu.. och allt jag vill är att ha sommar, sena nätter och vin. Typ. Inte bry mig om något, bara ta allt som det kommer. Det löser sig, det gör det alltid. Min aptit, som för övrigt lever sitt egna liv, har gått ner till noll igen. Men men, jag orkar inte bry mig det får vara så. Jag misstänker stark mina mediciner för detta, men det är bara att tacka och ta emot antar jag.

Det har varit en del jobb i helgen.. och lite vila och massa party. Nu kan jag dricka alkohol igen, eftersom magkatarren har blivit mycket bättre. Igår blev det en riktig snurr på kvällen, massa vin och tequila-shots, dans sömnlöshet och trevligt folk. Spännande! Det var sådär lagom jobbigt att jobba idag.. fy fan alltså vilken baksmälla! Man ska nog inte dygna när man dricker, det blir ju så mycket värre då dagen efter. Direkt från efterfesten till jobbet, nja det kostar att ligga på topp alltså!
Och btw jag skiter i den jävla fett-dieten, jag tycker den var värdelös, och visst jag skulle säkert ha hållt på längre för att kunna uttala mig, men nej. Jag orkade inte träna ordentligt, och det MÅSTE jag göra!

Jag har inte haft sex på 25 dagar, det är fan inte okej! Jag känner mig som en änka som är oskuld, just nu. Snälla ge mig nått som tar mig någonstans.. Det är fan inte okej alltså! Och det är 25 dagar sen jag såg min pojke, och det är 11 dagar kvar tills vi kan träffas, och det är 36 dagar ifrån varandra, det är mer än en månad. Hur fan står jag ut med mitt liv? Och varför är jag så patetisk som bara klagar, och inte förändrar min situation. Problemet är bara att jag vet inte hur.

Just nu skiter jag i om jag inte kan blir superskinny, jag vill bara bli av med äcklefettet på magen. Först då kan jag bli lycklig, då kan jag börja leva.

Kom nyss hem från gymmet, 1 timma yoga och 1 timma gym med 1,6km spring om uppvärmning. Fan, det börjar märkas att kroppen är så gott som tömd på kolhydrater! Jag känner mig typ släpad efter en bild, som en levande död. Jag vet inte om jag vill mer.. typ. Detta är den absolut äckligaste dieten jag någonsin testat. Jag tänkte att eftersom det inte har fungerat att bara "äta nyttigt" så får jag testa något helt nytt. Men alltså jag vet inte om det är värt det, känns som att jag ska spy smör snart. Och det är äckligt. Jag fattar inte hur folk kan ha detta som livsstil! Så ofräscht. Äta massa fett och protein bara. Jag gör detta endast i syfte att bli av med fett på kroppen, när det är klart kommer jag åtegå till en normal, men kontrollerad kost. Eller rättare sagot, OM jag blir av med det förbannade fettet.
Och förresten är det typ omöjligt att äta massa protein, blir mätt direkt. Många som äter såhär räknar ju inte kalorier heller, men det gör jag. Jag tror verkligen inte på att man kan gå ner i vikt annars, i alla fall inte om man inte är överviktig. Man måste ju göra av med mer än vad man tar in, så enkelt är det ju.

Nä, nu mår jag illa. Jag vill börja på svältdiet nu på en gång, men jag har lovat mig själv att ge det här ett försök. Känns dock som att jag bara har blivit fetare. Och allt jag vill är att bli av med det förbannade fettet på speciellt magen. Det som bara hänger och slänger och är ivägen. Det som alla kläder skär in i. När jag bastade efter träningen idag så var det inte en enda i min ålder som hade sånna fettvalkar som jag har på magen. Typ bara en gammal tant. Det var jag och tanten. Hur kul känns det liksom? Varför föddes jag såhär?

Och jag saknar min pojke, varför tvingas jag att leva såhär? Snart ett år i disansförhållande, deprimerande, och det finns ingen avslutning på det, ännu mer deprimerande. Och jag älskar honom, det är ju just därför det är så svårt..

Fy fan i helvet vad bra det gick på ridlektionen idag! Glad tjej!! Red en gamal ridkolehäst som heter Greta, GretaGosGris typ. Världens mysigaste och gosigaste häst någonsin. Men hon är vansinning stel, min första tanke var att "oj det är något fel på hästen, hon är nog sjuk". Men efter hårt arbete och en massa uppvärmning så gick hon tillsut i en fin form och fick ett fint steg. Jag har blivit MYCKET duktigare på att rida sen jag började gymma, det är så markant och jag är superglad över det! Jag orkar liksom det där lilla extra som så ofta behövs.. Jaja nog om det! Magmusklerna och ryggen fick sig alla fall en rejäl omgång.

Nu kom jag hem från en morgonlöprunda. Ner till havet och lite till, 40 minuter. Jag tog även med mig min pulskolcka för första gången, som jag fick i julklapp. Det var riktigt bra, då kan man ju lättare hålla koll på hur intensivt man tränar. För ibland känns det faktiskt jobbigare än vad det är, och då är et ju bara att snegla på vilken puls man har.
Sista sträckan på väg hem igen är en låååång och brant uppförsbacke. Jag som alltid pressar mig själv när jag är ute och springer tänkte "Undra hur långt jag orkar springa i snabbt tempo uppför backen?" ..och jag klarade hela! Men jag hade kommit lite längre än till halva så kände jag att fy fan i helvete vad jobbigt det här är, det gjorde ont i kroppen och jag mådde illa. Sneglade lite på pulsklockan och såg att jag låg på 98% av maxpulsen! Det var inte illa, men det var nästan så att koffeintabletten kom upp. Tränade nämligen innan frukost, så jag ska nog gå och äta något nu..

Dagens träningspass var underbart skönt! Var alldeles skakig och darrig efteråt. Det känns fint! Dessutom fungerade det superbra att träna med minimalt med kolhydrater i kroppen. Var piggare än när jag äter kolhydrater till och med. Detta känns posivit och jag hoppas att det håller i sig. Dock så kan man ju bli trött i några dagar när man slutar med kolisar, så det är jag beredd på..

Jag är lite sugen på att ha långt hår igen, ska nog köpa löshår när jag får merl lön!

Först: Jag har kommit fram till att det är bäst att leva sitt liv så som man vill ha det, för ingen annan kommer göra det åt mig. Bra där!
I alla fall, en liten update angående inga kolhydrater-dieten. Jag tror absolut att det är riktigt nyttigt för mig att hoppa över kolhydrater ett tag. Måste liksom få lite balans här i livet, jaja. I vilket fall som helst så känns det knäppt att tillåta sig att äta fett, det känns lite äckligt, men det kanske fungerar. Dock tänker jag inte dra det till det absurda, som när jag såg en intervju med en man som enbart åt ett kilo kött om dagen med massa smör? Eller ett tips på mellanmål som jag hittade, ost med smör på? Vad fan, det är ju skitäckligt!? Vad tänker folk med, ost är ju fett så det räcker och blir över. Visst man ska äta fett istället för kolhydrater men där går fan mig gräns! Jag blir förbannad. Hehe typ. Nyttigt och hälsosamt fett ska det ju vara :)

Idag ska jag börja med att sluta äta kolhydrater och se om det hjälper mig att nå mitt mål. Eller ja, ska äta mellan 20-30gram per dag. Får se hur et fungerar. Jag ska ge det en månad i alla fall, får se hur det går med träningen, om jag blir för trött och seg. Jag hoppas på det bästa. Ägg, kesella och proteinpulver kommer vara mina bästa vänner.

Jag fick reda på att en av mina mediciner mot magkatarren även används som bantningsmedel, men under ett annat namn. Lite "tur" ska man väl ha, jag upplever att jag blir mätt snabbare sen jag började med den, så då var det kanske inte så konstigt. Hehe, men det är ingen mirakelkur precis. Fungerar tydligen såhär, fast lite bättre.

Jag har köpt träningstights, gjorde det i helgen. Och dom är supersköna och bra på alla sätt, förutom att mina lår ser fetast ut i dom! Fan alltså, men det motiverar mig till att fortsätta och förhoppningsvis få bukt på det hela. Och förresten, jag har testat mina smaljeans, om ni kommer ihåg. Dom går att knäppa nu, men det går nog inte att "leva" i dom.. Men snart så!

Måndag: Gym
Tisdag: Morgonjogging + Ridning
Onsdag: Yoga + Gym
Torsdag: -
Fredag: Gym
Lördag: Gym
Söndag: -

Något sånthär skulle jag tro att det blir i veckan. Jag gillar verkligen att träna.

..så väldigt gärna lyckas. Och ändå är det bara jag själv som sätter stop för det. Jag vill ju så gärna att folk sk säga "åh vad snygg hon är!" Patetiskt.

Jag kan låta bli att äta mat i flera dagar, månader om det ska va så! Men jag kan inte sluta äta socker.. är som en riktig missbrukare. Kan leva enbart på socker. Måstemåstemåste fan skärpa mig. Dessutom ska jag tydligen till en dietist snart, undra hur det kommer gå. Vi får se..
Sen är jag jävligt besviken på en vän, eller nä, på flera vänner. Men framför allt på en. Hon vet att jag inte gillar min kropp. Hon vet att jag har haft problem och har koplex. Och hon har alltd varit smal. Hon har alltid klagat på hur smal hon är och hur jobbigt det är. Förra helgen satt hon och berättade för mig att hon hade blivit lite fet om magen, så visade hon upp sin smala magen och bara; "kolla häääääär"! Så sitter jag där brevid som ett jävla fån och är två gånger större än vad hon är. jag ville bara börja gråta, men det fanns fler personer i samma rum, så jag bet ihop och låtsades vara måttligt intresserad. Visst, om hon inte hade vetat att jag hade några problem, då finns det ju inget att bli besviken över. Men hon är en av dom få personerna som vet om att jag har spytt tre gånger om dagen, i hopp och att bli smal och lycklig. Hon är en av dom personerna som bara kollade på när jag gick ner i vikt, som tyckte att jag var löjlig. Som tyckte att man ska vara nöjd med sig själv så som man är. Det är ju lätt för henne att tycka, och jag respekterar att hon tycker så. Men jag är inte nöjd, och tänker heller inte heller låtasas det. Jag är bara besviken på livet i största allmänhet just nu, och sviken av en vän som jag trodde ville stötta mig. Fan nu har jag ingen att prata med längre. Eller jo, min pojkvän möjligt vis, på skyp. Yeeey. Men jag tror han har börjat tröttna på mina problem.
Fan vad allt suger just nu, det suger jävligt hårt till och med.

Tårtkoma efter helgen, check! Superfeta känslor speciellt runt magen, check! Pepp inför en ny vecka och nya möjligheter, check! Ja fy fan vad mit liv suger just nu, jag vet inte vart jag är på väg.. Jag har inte träffat min pojkvän på tre veckor, och det dröjer två till. Jag måste äta massa medeciner flera gånger om dagen för att jag har magkatar och jag har ångest varje kväll. Jag har säkert gått upp i vikt också, det käns verkligen så. Misslyckat. Ja.
Vad fan ska jag göra då? Jag tror jag dör, vet inte vart jag ska ta vägen..
Vad ska jag bli när jag blir stor?
Kommer jag och min pojke kunna ha ett normalt förhållande igen?
Hur länge ska jag bo hos mina föräldrar?
Kan jag sluta vara bitter över mitt liv?
Kommer jag bli frisk någon gång?
När blir jag lycklig?
Bilr jag smal någon gång?
Kommer jag någon gång sluta känna mig utanför i alla situationer?
Kommer jag någonsin hitta hem?

Det enda jag känner att jag kan kontrollera just nu är mat och träning.
Nu i veckn blir det nya tag och deff, har jag bestämt mig för.

Nu är jag hemma efter ett styrkepass på gymmet. Och jag är även på lite bättre humör, träning är det bästa att ägna sig åt om man är nere har jag kommit på!
När jag tränade med min instruktör i måndag sa han att jag ska börja köra mer frivikter i mitt schema för att även träna stabilitet. Åh nej tänkte jag då, jag vill inte träna bland alla muskelkillar som står och pumpar. Men vad gör man inte för att bygga en snygg kropp!? Så idag stod jag där med hantlar och skivstång och svettades.. bland en massa muskelkillar som stönade.. väldigt märklig upplevelse. Testosteronet bara flödade liksom. Haha och där står jag, ensam tjej, iförd en superrosa tröja och kämpar på med mina utfall och benböj. Men passet kändes superbra, gick som på en dans och nu är musklerna helt slut!! Gick superbra att träna med bara marshmallows i magen, typ.
I vilket fall som helst så är träning det bästa jag vet just nu. Jag kan inte få nog! Och min kompis som köpte gymkort samtidigt som mig har inte varit med på tre veckor nu, hon orkar inte. Men jag förstår henne, sista året på gymnasiet, då har man mycket att göra. Men hon lovade att följa med igen om någon vecka när det var mindre att göra.
Och i och med träningen fick jag lite aptit och slog på stort, ägg och bacon till middag. Heja mig! Man får passa på när tillfället ges. Jag kan bara inteinteinte äta när jag inte är hungrig eller sugen.

Jag fick en fråga angående vad jag anväder för vax när jag vaxar benen, och jag tycker att svaret är värt ett eget inlägg faktiskt :)

Jag gör ett eget vax som fungerar superbra. Har testat massa olika märken och aldrig hittat något som jag gillar, och så kom jag över det här receptet och tänkte att jag kunde testa, jag har inget att förlora liksom. Det är verkligen grymt bra!

1/2 pressad citron
1dl socker
1/2 dl honung

Koka ihop och småkoka tills det blir tjockt och får en gyllenbrun färg. Ca 10 min har jag för mig.
Låt det svalna lite och använd lakanstyg som stripes.
Det kräver lite övning att få till en vaxning, men efter övning ger färdighet. Det finns säkert flera guider på nätet om hur man vaxar på bästa sätt, om ni vill veta. Det här vaxet fungerar ju precis så som ett "varm"vax som man köper, inget speciellt bara för att man gör det själv.
Honung är även bakteridödande, vilket är bra för nyvaxade ben.

Kan man känna sig mer nere? Tror inte det, inte orsakat av ingenting i alla fall.
Okej, jag har precis fått i mig något som ska likna dagens mat tror jag.. en kopp varm choklad på lättmjölk, kakao och sötningsmedel. Aptiten är inställd på noll ungefär. Efter halva koppen var jag så mätt att det kändes som att jag skulle kräkas. Men eftersom att jag ska träna idag, och behöver någon form av energi, så petade jag ner några marshmallows i chokladen också. Bra jobbat! Eller inte..
Jag kan verkligen inte äta när jag mår såhär, blir äcklad av allt som kallas för m a t. Ett äpple kan jag nog på sin höjd få i mig idag också.
Nu ska jag nog plugga foto, eller vaxa benen, vi får se vad det blir. I need some sort of pain, typ. Sen ska jag styrketräna som bara den!

Jag orkar inte med det här mer, jag tror jag hänger mig i takkronan.

Nej, detta var inte sant. Jag har inte ens någon takkrona.

Här är en länk till en deffguide som jag tycker verkar vara vettig. Funderar på att testa att äta och träna så, och se hur det fungerar. Men när jag räknade ut hur mycket jag ska äta minus 500kcal så fick jag 1770kcal/dag. Det tycker jag låter lite väl mycket i mina öron, men kanske borde jag prova och se, för uppenbarligen fungerar inte det som jag gör nu. Kanske värt att ge det en ärlig chans?

Det största problemet med mig är nog att jag är dum i huvudet. Men jag vet inte, det kanske bara är en känsla.
Vi hörs imorgon, jag hoppas på en trelvigare dag helt enkelt.

Jag mätte mig igår och det känns helt ok för en vecka. Jag är nöjd sålänge det inte blir något plus! För då vet jag att det är påväg åt rätt riktning.

Precis under brösten: 79cm (-1cm) Totalt -2cm
Höften: 84cm (-0cm) Totalt -4cm
Tjockaste delen av låret: 54 (-0,5cm) Totalt -2cm

Nyss hemkommen från årets första morgonpromenad. Åh vad härligt det är när solen tittar fram! Det behövdes efter en lång och mörk vinter. Nu blir det furkost, vi hörs sen!

Jag har kämpat som ett djur för att försöka gå ner till 54kg. Det är en vikt som jag har haft innan och trivts väldigt bra med. Men det verkar inte som att min kropp alls trivs med den siffran. Den stretar emot som en tjurig fyraåring. Min kropp är inte vad den var innan, för några år sen. Den klarar inte av lika mycket, även om mitt huvud gör det, och är mycket känsligare. Det blir som att jag jobbar mot min kropp istället för med den, vilket känns väldigt dumt. Innan kunde jag pressa kroppen till det yttersta, tänja på gränsen för vad som är okej.
Men jag vet inte längre om jag kan kräva att jag ska väga 54kg för att vara nöjd. För då när huvudet är nöjdt, så är inte kroppen det. Jag måste hitta balans.
Men samtidigt så trivs jag inte med hur jag ser ut nu. Och det är ju framför allt det som jag bör jobba med. Hur jag ser ut, inte vad jag väger.
Därför tänkte jag låta bli att väga mig tills jag är nöjd med utseende, och väga mig först då för att ta reda på vilken vikt jag trivs med. Så från och med nu och ett tag framöver kommer måttbandet vara min bästa vän.
Om jag väger mig varje dag, eller varje vecka hetsar jag bara upp mig själv. Jag blir stressad om vågen inte ständigt pekar nedåt, vilket den inte alltid gör. Det leder till att jag hetsar mig själv ännu mer, och sen blir det bara dåligt. Jag blir deppig, arg och äter dåligt.
Jag vill inte tillbaks till någon typ av ätstörning vilket jag känner att jag faktiskt är, jag vill ju bli snygg och vara nöjd med mig själv. Och det kan man aldrig vara tror jag, om man har en ätstörning. Jag vill inte äta så lite att jag inte orkar träffa någon. Jag vill inte behöva spy tre gånger om dagen. Jag vill inte behöva hetsäta för att min kropp lever under svält.
Men samtidigt vill jag vara snygg, jag vill vara smal, jag vill vara vältränad och stark. Och jag vill inte väga så här mycket som jag gör nu.
Däför har jag även bestämt mig för att köra på deff tillsammans med styrketräning för att forma kroppen och få fram muskelrna. Inte på något groteskt sätt, utan bara se lite tightare ut.
Och jag hoppas jag kommer att lyckas. Detta är något som ger både kroppen och huvudet vad de vill ha!

Oj vad seriöst det blev, menmen, så är det.
Mer om hur och vad jag ska att äta osv kommer imorgon, god natt!

Tänk om man såg ut såhär! Kan man ens ha några bekymmer då?
Förmodligen.. Men det låtsas vi inte om ikväll! Ikväll vet vi alla att man är lycklig om man är smal och vältränad.

Ursäkta min frånvaro, men det har varit väldigt depp ett tag nu. Dock börjar jag se ljuset i mörkret i takt med att solen skiner allt mer. Visst är det underbart att våren är på väg!
Det är svårt att skriva i denna stund, jag har varit på gymmet och tränat med en instruktör. Har förnyat mitt träningsschema och jag ska träna mer armar/axlar och mage. Mina armar är svagast i världen så dom skakar just nu när jag skriver. Men det ska det bli ändring på! Förresten fan vad ful man känner sig när svetten sprutar och man är helt skakig och röd i ansiktet.. och någon står brevid och räknar hur många rep man har gjort.. Ja, jag säger då det!
Senare ikväll kommer ett inlägg om mina funderingar kring varför jag inte kommer i mål på min resa.
På återseende!

Om det är såhär det är, detta är livet. "Välkommen till verkligheten, det är såhär" då vet jag inte om jag vill leva. Och nej, lugn bara lugn, jag funderar INTE på att ta mitt liv. Jag känner bara: vad finns det för mening när allt känns deppigt? När allt känns svart?
Många säger att livet börjar när man tagit studenten, då kan man känna sig fri. Mitt liv har i sådanna fall fått en jävligt dålig start och är för tillfället ett rent katastrofalt misslyckande. Jag som var så säker på vad jag ville, nu känns allt fel. INGENTING passar mig. Jag kan inte träffa min pojkvän, jag har inga pengar, jag måste leva hos mina föräldrar och jag är fet. Kan det bli sämmre? Förmodligen. Jag har ingenting just nu.
Jag har inte träffat min pojkvän på länge, och det dröjer länge tills vi ses igen. Närhet, vad är det? Jag kommer inte ihåg längre men jag har för mig att det var något som jag uppskattade. Jag klarar inte av det här, om jag ändå hade honom. Nu känns allt bara avlägset. Ingen bryr sig och jag får skylla mig själv. Jag ser på, på avstånd hur mitt liv bara raseras. Som en sjukdom som bryter ner mig. Tills det inte finns något kvar.
Mina föräldrar verkar inte vara nöjda med mig, jag har ju inte blivit något ännu! Det mesta jag gör är dåligt enligt dom, "nej varför ska du göra det?" "nej vad omständigt, varför ska du göra så". Vad jag än gör är det inte tillräckligt bra. Dom blir nöjda om jag blir läkare. Fast det skulle dom aldrig erkänna ens för sig själva. Nej dom säger bara: "det är klart att vi stöttar dig i allt, vad du än väljer att göra i ditt liv", och javisst låter det bra. Men det är inte ens en bråkdel av sanningen. Om jag berättar om mina drömmar och ambitioner blir jag nerslagen direkt, innan jag ens har fått prata klart. Hur ska jag våga satsa på något om inte ens mina föräldrar tror på mig? Därför har jag inte längre några drömmar kvar. Allt känns meningenslöst och jag känns värdelös.
Jag vill inte leva, men jag vill heller inte dö. Jag vill inte leva såhär bara.

Ursäkta att detta blir så peronligt, jag vill egentligen blogga om min viktnedgång. Men just nu finns de inte så mycket annat att säga än det här.
Och ja, jag vet att jag är patetisk, min pappa har redan förklarat det.

Jag känner mig sviken av livet. Men jag har ändå inget att klaga över. Jag känner att det fan inte är mycket som finns kvar av mig. Min personlighet och min kreativitet har avaktiverats, har ingen lust kvar. Ingenting intresserar mig längre. Allt har bara långsamt runnit av. Kvar hänger det massa fett och dallrar i sin ensamhet, i avsaknaden av motivation, vilja och glädje. Och hej vad det blev depp här. Men vad fan finns det kvar liksom. Vad kan jag bli när jag blir stor? Jag är liksom redan stor.. Fan jag önskar att jag hade egenskapen att inte bry mig, istället lider jag av duktighetskomplex. Men ändå räcker jag inte till, alldrig blir det riktigt bra. Innan kunde jag kontrollera maten, nu kan jag nog inte kontrollera någonting.
Jag vill flytta någonstans och klara mig själv, men det känns så avlägset på något sätt. Jag vill testa på att leva livet någon annan stans. Hitta en ny vardag. Jag vill bli vuxen på riktigt. Just nu känner jag mig som ett barn i en vuxenkropp.
Det var ju så här det inte skulle bli. Jag hade bestämt mig för att det inte skulle bli såhär efter studenten. Jag skulle inte vara arbetslös och värdelös. Och ändå så är det så. Trotts att jag pluggar och jobbar extra. Trotts det känner jag mig värdelös. Jag kan ju inte klara mig själv. Jag är för dålig för det, inte tillräkligt duktig.
Jag vet inte riktigt hur mycket mer jag orkar med, men vad har jag för val? Tanken att bara en morgon vakna upp och ligga kvar i sängen, helt stilla och apatisk blir mer och mer stark. Se vad som händer. Kommer jag dö eller kommer någon att rädda mig? Är jag värd det? Att räddas. Jag vet inte.
Men jag orkar inte mer värdelöshet, arbetslöshet, distansförhållande, osynlighet och otillräklighet länge till. Lite av mig har det gångna året dött, jag hoppas orkeslöst på återfödelse. Vem vet..
Jag har i alla fall ingen energi kvar och jag vet inte hur länge det här kommer att hålla. Varje dag är att kämpa med att hålla sig över ytan, att andas, att inte sjukna ner i det svarta.
Jag tror jag behöver hjälp? Men jag vågar inte..

Idag har det blivit jobb och jag är supertrött. Har fotat åt affärens hemsida hela dagen. Fy alltså, är det lagligt att känna såhär? Supertrött, hungrig och värk i hela kroppen. Känns som att någon har slagit mig i huvudet. Jag har även ätit lite choklad idag, fy vad dumt. Men min huvudvärk är inte nådig, vilka konsekvenser sockeravvänjning kan ha! Men jag antar att jag förtjänar det, med tanke på att jag levde på socker i lite mer än en vecka. Det är bara att bita ihop. Imorgon blir det plugg och sedan utgång. Nu blir det sängen!

 

Men jag vill ju så gärna, jag vill känna mig snygg och ren!
Jag ger inte upp kampen, det gör jag aldrig.

Ja, så är det. Har tränat i två timmar idag och bastat i 30 minuter. Babylen hud, japp! Men varför är jag så fet? Jag har tränat i en månad nu, fyra dagar i veckan, och ser ingen skillnad alls. Visst man kan inte vänta sig så mycket på en månad. Men jag har ändå gått ner runt fyra kilo och det varken syns eller känns. Jag vill jag bara att allt ska bli bra. Att jag ska bli smal och fin och kunna leva livet, vara lycklig. Det är jag inte nu. Nu känns det bara depp, svart och hopplöst. Vad fan ska jag göra med mitt liv? Det är bara så fruktansvärt tragiskt just nu..

Och nu är jag så trött att jag bara vill gråta, typ.
Och jag som ska upp och jobba imorgon..

In: 1454kcal
Ut: 345kcal

Idag har jag varit i sallet och ridit, och det gick super bra. Då blir man glad och längtar till nästa gång. I vilket fall som helst så har jag haft väldiga abstinensbesvär idag. Jag har inte ätit något socker alls på hela två dagar!! Kors i taket, typ. Nej men jag har varit sugen på typ kakor hela dagen och haft extrem huvudvärk. Som om jag har haft på mig en alldeles för liten hjälm hela dagen. Som ett band som trycker runt hela huvudet, fy alltså! Socker är en drog som man inte bör leka med, hoho..
Men i och med denna abstinens så har jag ätit mer riktig mat för att dämpa suget, och min aptit börja hitta tillbaks.

Just nu känns allt roligare än att plugga, men jag har ändå fått lite gjort.

1. Hur gammal är du om fem år? 24

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Ingen, är ensam hemma idag

3. Hur lång är du? 171

4. Vilken är den senaste filmen du sett? Trassel! :)

5. Vem ringde du senast? Vårdcentralen

6. Vem ringde dig senast? Min pojke <3

7. Hur löd det senaste sms:et du fick? Oj, fick ett nu.. "Jag landar 19.30, hemma 21"

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror på, men jag sms:ar gratis och jag är fattig. Men det är ju trevligare att ringa kanske.. Jag vet inte :)

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Varken eller, dom är glada och förlovade :)

10. När såg du senast din mamma? I tosdags, hon har varit i Italien

11. Vilken ögonfärg har du? Blå

12. När vaknade du i dag? 08.50 typ

13. Vilken är din favoritjulsång? Vet inte, tycker om dom flesta under julen, sen tycker jag inte om någon resten av året.

14. Vilken är din favoritplats? Oj jag har massa olika, mitt hus, thailand, stallet, madrid, trädgården, gymmet, nära min pojkvän med mera!

15. Vilken plats föredrar du minst? Vet inte, otrygga platser kanske?

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Ingen som helst aning, vet inte ens vad jag gör till hösten.

17. Vad skrämde dig om natten som barn? Spöken och häxan från narnia-serien, samt moster utanför fönstret! :)

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? Kom på mig själv att skratta högt åt ett simpson-avsnitt när jag tränade på gymmet igår.

19. Hur stor är din säng? 160 tror jag, i alla fall ganska stor och tom när man sover själv..

20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar!

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Lite olika, men sällan helt naken.

22. Hur många kuddar har du i sängen? 4 stycken, men jag anväder bara en ,en nackkudde.

23. Hur många landskap har du bott i? 3, småland, skåne och halland

24. Vilka städer har du bott i? Oj då, ganska många.. tänker dock inte dela med mig av det här eftersom jag är anonym :)

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? I vilket sammanhang?

26. Är du social? Nja, inte speciellt. Bara mot personer som förtjäna det ;) Men när jag mår dåligt drar jag mig tillbaka.

27. Vilken är din favoritglass? B&J eller vaniljglass med massa tillbehör. Och HelloKitty isglassen med körsbärs- och vindruvssmak! :)

28. Vilken är din favoritefterrätt? Frukt eller kladdkaka. Jag älskar dock att baka kakor och cupcakes men jag gillar inte att äta det. Jobbigt det där!

29. Tycker du om kinamat?  Nej.

30. Tycker du om kaffe? Ja, soyalatte från Starbuks. Annars föredrar jag te!

31. Vad dricker du till frukost? Te eller juice, eller inget. Väldigt olika!

32. Sover du på någon särskild sida? Nej.

33. Kan du spela poker? Absolut inte! Inte min grej, jag orkar inte ens försöka fatta..

34. Tycker du om att mysa/kela? JA! Med min pojkvän. Jag har svårt för att lita på andra så förmodligen så skulle jag inte gilla det om jag inte hade honom.

35. Är du en beroendemänniska? Nej och ja. Jag blir lätt beroende av saker, vilket jag inte gillar. Därför har jag lärt mig att bli av med beroenden lika snabbt. Dock kan jag inte bemästra socker ännu..

36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej, jag tror inte det..

37. Vill du ha barn? Ja absolut! Men inte nu.

38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska och lite spanska.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Jao, kommer dock inte ihåg något från den resan.

40. Föredrar du havet eller en bassäng? Havet, för det mesta.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Fotoprylar och skönhetsprodukter.

42. Äger du dyrbara smycken? Inget som är dyrbart om man mäter i pengar, men jag har smycken som är dyrbara för mig.

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? Kollar sällan på tv, men kanske scrubs när man inte kan sova på kvällen.

44. Kan du rulla med tungan? Ja

45. Vem är den roligaste människan du känner? Det måste nog bara E, för hon och jag har likadan humor :)

46. Sover du med gosedjur? Nej, men jag sover gärna med min pojkvän!

47. Vad har du för ringsignal? Kommer inte ihåg, ska kolla.. Echoplex - Nine Inch Nails

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Jo jag har mina absolut första kläder.

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? Tulpaner

50. Flirtar du mycket? Nej, det gör jag nog inte.

51. Kan du byta olja på bilen? Nej, men om jag skulle behöva det skulle jag kunna ta reda på hur man gör.

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång?  Nej

53. Vilken var den senaste boken du läste? Invasion av Jonas Hassen Khemiri. Superduktig författare!

54. Läser du någon dagstidning? Nej, inte för tillfället.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Digitalfoto

56. Dansar du i bilen? Nej?

57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? Det måste ha varit rixfm på jobbet, lite halvdålig musik men bättre sällskap än ensamheten.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Vad och hur mycket jag har ätit till lunch.

59. När var du i kyrkan senast? Kommer inte ihåg, men det var lääängesen.

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Anna kanske.. jag kommer inte riktigt ihåg.

61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Fyra dagar på Hultsfred!

In: 650kcal
Ut: 767kcal

Ingen aptit och massa träningsug, hoppas att det håller i sig. Träningsuget alltså. Det blev 20min spring som uppvärmning och 1 timma styrka på gymmet.