Idag fick jag frågan; "Vad har du ätit idag då, har du ens ätit något alls?"
Får panik varje gång jag får den förbannade frågan, försöker dock svara på den som om jag inte brydde mig särskillt mycket. Rycka lite på axlarna och räkna upp något trovärdigt. I själva verket vill jag bara skrika "Skit du i det, jag är vuxen, jag kan själv!" Så frustrerande när någon annan säger till mig att jag borde äta, det är ju jag som känner när jag är hungrig? Men jag har lärt mig hur jävla dumt det är att reagera så, som att avslöja sig själv.. visa att man bryr sig så jävla mycket egentligen.
Jag får panik av frågan även om jag har ätit och inte behöver dölja något. Jag hatar det. När jag mådde som sämst tänkte jag varje dag ut i förväg vad jag skulle svara, och om jag inte hade hunnit det så sa jag alltid köttfäsås och spagetthi. Haha, känner mig störd. Kom ihåg när jag vägrade äta, mina föräldrar blev så frustrerade att dom bara skrek på mig till slut. Varje dag, varje kväll. Nej jag vill inte tillbaks dit, det är nog därför jag blir så nervös när jag får den förbannade frågan.
Och förresten, jag har fortfarande ont vid höftbenen, har typ fått ett litet skavsår på ena sidan. Det är inte lätt det här alltså.