Jag har fan ingen att prata med. Jag stänger bara in mig med alla känslor och blir ett jävla monster. Skulle åkt in till stan och tagit ett glas med min finaste vän men jag kände bara att det inte gick. Inte när paniken kommer krypandes. Så nu sitter jag här igen i min säng, och gråter och skakar av panik. Känns som att jag kvävs och mitt hjärta sprängs. Jag. Orkar. Inte. Mer. Mitt liv är en jävla katastrof. Och min pojkvän är borta igen, har varit borta i snart en vecka, och jag har ingen aning om när jag får träffa honom igen. Snälla någon, sjukt mig för jag orkar verkligen inte mer av det här. Funderar på att gå till vårdcentralen och söka hjälp på tisdag. Men förmodligen kommer jag att skjuta upp det mer, eftersom jag är så jävla feg.