Nej, här kan jag inte sitta och fördriva tid genom att stirra in i väggen. Ska åka och träna som fan strax och bränna ordentligt med fett! Men jag är så seg i kroppen när jag inte kan äta.. tänk en bebis som precis börjat med provsmaksportioner. Yes, där ligger mitt intag ungefär, det blir inte så väldigt mycket med andra ord. Jag jobbar på att komma upp i typ en fyra-fem årings intag tror jag. Eller vad vet jag, jag göra faktiskt inte så mycket åt det. När jag vaknade i morse var jag en sekund att bara falla handlöst ner i glovet, svimma av, det svarntade för ögonen. Konstig svag och stark puls på samma gång. Men eftersom jag är så jävla envis hela tiden, på gott och ont, så fortsatte jag dagen som om inget hade hänt ändå. Tog några djupa andetag och fortsatte vidare. Haha kul att gå från nöjd tjej till anorektiskt beteende på typ en vecka. Jävligt lyckat! Det var ju inte meningen att det skulle bli såhär, och det är heller inget jag vill.

Nej, nu ska det tränas!